Skrivet av: gripgreenland | 20 juli 2009

Fisk, fisk, fisk…

Så hur får vi då tag på alla de fiskar som vi skall undersöka på expeditionen? -Jo, det enkla svaret på den frågan är att vi helt enkelt får gå ned till bryggan i hamnen och meta upp dem. Ett vanligt bottenmete med en eller två små krokar agnade med fiskgodis i form av en bit kokt räka eller fiskfilé har fungerat bra vid tidigare expeditioner.

Många av oss kommer därför att ha fiskespöna med i bagaget! Anledningen till att vi väljer att fånga fisken med krok är att vi faktiskt tror att detta är det snabbaste och för fisken minst stressande sättet. Om man använder nät riskerar man att skada fiskens gälar och känsliga slemskikt på huden. De fiskar vi fångar kommer därefter att transporteras i baljor med vatten upp till stationen och förvaras i ett akvariesystem som vi kommer att bygga upp på plats (mer om detta senare).

Vi räknar med att kunna fånga åtminstone tre olika arter av simpor nämligen rötsimpa (Myoxocephalus scorpius), och de två arktiska arterna falsk ulk och glatulk (Myoxocephalus scorpioides och Gymnocanthus tricuspis). Alla tre arterna är ganska små (maxlängd 20-60 cm) och bottenlevande fiskar.

Rötsimpa

Rötsimpa

Glatulk

Glatulk

Många skulle nog säga att de är ganska fula med sina taggar och knölar (men det tycker inte vi!). Det spännande med dessa tre arter, som lever på i stort sett samma sätt, är att rötsimpan påträffas i stora delar av norra halvklotet, från södra Frankrike till norra Grönland, medan de två arktiska arterna i princip bara finns i arktiska vatten.

Ett mål med vår forskning är därför att försöka jämföra hur dessa tre arter hanterar temperaturförändringar. Man skulle ju kunna tänka sig att de arktiska simporna är mer specialiserade till låg vattentemperatur och därför har svårare att hantera temperaturförändringar, men det återstår att se!

Källa: Fishbase

ES

Annonser

Kategorier

%d bloggare gillar detta: