Skrivet av: gripgreenland | 21 juli 2009

Etthundrasju år och ett Nobelpris senare

Köpenhamns universitets arktiska station på Diskoön byggdes 1906, fyra år tidigare besökte den danske vetenskapsmannen August Krogh Diskoön och gjorde mycket noggranna mätningar av syre och koldioxidhalten i luften i området.  Han publicerade sina resultat i den vetenskapliga tidskriften Meddelelser om Grønland (som startade 1879 och fortfarande finns kvar under namnet MoG Bioscience).

Resultaten av Kroghs mätningar visade att koldioxidhalten i luften var mycket högre än de 0.03% som var medelvärdet för resten av världen. Hans uppmätte värden på upp till 0.07%, dvs mer än dubbelt så högt jämfört med andra delar av världen. Detta hade i och för sig beskrivits  redan tidigare så det är kanske inte detta som gör Kroghs arbete intressant, utan hans diskussioner kring koldioxidhalterna i atmosfären och havets förmåga att buffra förändringar i atmosfären.

Kroghs (och även andras) mätningar visade att koldioxidhalten i atmosfären troligen redan var på väg att öka. Han tar upp den kraftigt ökande förbränningen av kol som en potentiell källa (man hade på den tiden ännu inte börjat bränna olja/bensin i större mängder). Redan på 1880-talet hade en forskare som heter Schloesing diskuterat förhållandet mellan koldioxidhalten i atmosfären och havet.

I en artikel publicerad 1896 argumenterade den svenske forskaren Svante Arrhenius att för att förändringar i koldioxidhalten i atmosfären skulle leda till förändringar av jordens temperatur. Han presenterade beräkningar som visade att en om koldioxidhalten ökade från 0.03 till 0.08% så skulle vi få en ökning av medeltemperaturen på 8-9°C. Dessa värden revideras senare något men visade fortfarande på ett starkt samband mellan koldioxidhalt och temperatur.

Flera andra forskare diskuterade detta och man kunde inte enas om kopplingen mellan atmosfärens koldioxid halt och påverkan på jordens temperatur.  Slutsatserna som Krogh drar från sina egna och andras mätningar är att koldioxidhalten i atmosfären med största sannolikhet håller på att öka. Han påpekar också att havet kommer att kunna buffra eventuella förändringar.

Däremot nämns inte det som på senare år kommit att bli ett hett forskningsområde, nämligen försurningen av havet som en konsekvens av att mer och mer koldioxid från atmosfären löser sig i havsvattnet (Google sökning på ocean acidification ger 236000 träffar). Ett av de projekt som vi kommer att genomföra på Grönland omfattar effekterna på olika organismer av de förändringar vi redan idag ser i havets pH (surhetsgrad). Vi kommer även att studera hur dessa organismer kommer att påverkas om försurningen fortsätter. MAX

Källor:

August Krogh. 1904. The abnormal CO2-percentage in the air in Greenland and the general relations between atmospheric and oceanic carbon acid

Th Schloesing. 1880. Sur la constance de la proportion d´acid carbonique dans l´air. Compt. Rend. T. 90:1410

S. Arrhenius. 1896. On the influence of carbonic acid in the air upon the temperature of the ground. Phil. Mag. 237-276

Krogh

Nobelprize.org


Annonser

Kategorier

%d bloggare gillar detta: