Skrivet av: gripgreenland | 21 oktober 2009

Dags för bearbetning av data

Av Kerstin

På plats på den arktiska stationen innebar mitt arbete en blandning av typiska jobb för en statistiker: försöksplanering, hur experimenten skall designas, dimensionering, statistiska modeller och metoder samt ibland andra rådgivande diskussioner. Förutom detta fick jag delta lite i labarbete samt syssla med något som jag uppskattade väldigt mycket: fysiskt arbete, oftast i form av att hämta vatten och is. Nu sitter jag vid datorn och längtar efter skottkärran.

Men efterarbetet är i full gång. Data ramlar in i en strid ström och jag sitter och funderar på och prövar användbara matematiska modeller för att beskriva data på bästa sätt. Men var inte oroliga, jag skall inte plåga er med formler eller matriser här! Albin och Henrik har försett mig med diverse mätresultat (syreförbrukning,  hjärtfrekvens, slagvolym, hjärtminutvolym, blodflöde samt kontraktioner i tarmen) gjorda på de tre olika simparterna vid olika temperaturer (se tidigare inlägg i bloggen från den 14 augusti).

Mätvärdena jag har fått är en extra utmaning eftersom någon enkel standardmetod inte kan tillämpas. Vi har nu flera mätningar på vardera fisk och kan givetvis inte bortse från att sådana värden hänger ihop, att de är beroende. Det gäller att hitta en bra modell för detta. Dessutom skall varje enskilt mätvärde förklaras av vilken art fisken tillhör och vilken temperatur den just då utsatts för.

PA130698

Upplägget på försöken innebar att man både började och slutade försöksserien med samma temperatur som i havet. Lyckligtvis kunde vi konstatera att skillnaden i tex hjärtfrekvens mellan de två tillfällena med 9 grader var försumbar. Detta kan tolkas som att tiden och hur fiskarna hanterats under experimentens gång inte har haft någon nämnvärd inverkan på dem, vilket är en styrka i slutsatser och diskussioner och vi slipper bekymra oss om trender över tiden.

Några olika modeller för beroendena har kontrollerats och som tur var visade sig en ganska allmänt tillämpad modell  ha bäst anpassning till data. När man sedan tittar på inverkan temperaturerna och skillnaderna mellan arterna har vi fått fram en hel del spännande resultat. Skillnader i ”metabolic scope” har tex upptäckts både mellan arter (vid  samma temperatur) och inom en och samma art (vid de olika temperaturerna).

PA130699

När det gäller de andra variablerna kan vi se samma temperatureffekter. Däremot var det inte alltid tillräckligt stora skillnader mellan arterna för att kunna dra en slutsats vare sig om skillnader eller om likheter. Jag är fullt medveten om att detta är ett typiskt kryptiskt uttalande från en statistiker. Man får väga sina ord i guldvåg när det gäller vilken typ av slutsats man kan dra och vilka man inte kan dra. Mer detaljer om våra resultat kommer förhoppningsvis att publiceras i någon väl ansedd tidskrift!

När man analyserar data kommer man ofta till slutsatser och får ”svar” på en del frågor. Ofta leder de nya kunskaperna till nya frågor. Man kanske har fått en insikt som ger nya vinklingar. Ofta kan man upptäcka saker genom att studera samspel (interaktioner) mellan förklarande variabler, som i vårt fall temperatur och art. Det finns säkert andra förklaringsvariabler som bör inkluderas i nya studier.

Så varför inte börja planera för nästa resa?

Annonser

Kategorier

%d bloggare gillar detta: