Av Catharina

 

I Vetenskapens värld ikväll kunde man följa livet på korallrevet Raja Ampat i Indonesien. Fascinerande bilder av Mattias Klum. Och många tankar om hur vi tar hand om våra hav – eller snarare inte tar hand om dem. Om de hot, tex försurning, som finns mot många korallrev och alla de fiskar och andra djur som är beroende av den miljön

 

Se mer här

 

 

Av Catharina

Tidningar, radio och TV – intresset för våra försök har varit fantastiskt stort med tanke på att vi inte haft några resultat att presentera, utan att det bara handlat om själva idéerna bakom försöken. Varför det är så viktigt att undersöka vad som kan tänkas hända om miljön förändras…

Här kommer en sammanställning av var vi synts och hörts hittills:
Lysekilsposten, Bohuslänningen och GP samt TV4 Väst och P1 har varit på plats på Kristineberg och pratat med flera i gänget. Bra uppslag i alla tidningarna med många bilder.  Dessutom var Universitets-TV och filmade också. Lokalradion har kört direktsända intervjuer i studio (P4 Gbg) eller via telefon (P4 Väst). Och intervjun med TT har synts åtminstone i DN, Metro, SvD, SVT.se, Borås Tidning samt Vetlanda-posten!!

Av Catharina

I torsdags och fredags var sista dagarna med febril aktivitet på Kristineberg för TEMpHOs räkning. Alla akvarier monterades ner och forslades antingen till Gbg eller ställdes undan i nåt förråd där uppe. Det var ju inte bara själva tankarna som skulle flyttas… alla slangar och elkablar skulle kopplas isär och samlas ihop. Och sen var det alla lastpallar och leca-block som utgjorde basen för uppställningarna som skulle ut. Som tur var ställde många upp och i alla fall på fredagen gick allt väldigt snabbt och smidigt. Men lite vemodigt  det … Och några av flundrorna fick följa med ner till Gbg 🙂

Av Catharina

I en BBC-produktion (Oceanernas död) som visats på Kunskapskanalen undersöker David Attenborough hoten mot våra hav.  Bland annat säger han att han anser  att havsförsurning är ett av de mest akuta problemen. I programmet visas tex ett pågående stort forskningsprojekt vid Stora Barriärrevet.

Se också:

Census of Marine Life

 

 

Av Catharina

Nåja kanske inte uppbåd men idag har både Bohuslänningen och Lysekilsposten varit på besök på Kristineberg. Och på fredag väntas Universitets-TV. Tyvärr blev pressmeddelandet fördröjt, annars hade journalisterna kunnat få se oss i full action de två senaste veckorna. Syftet med att bjuda in media var bland annat just att de skulle få se hur ett försök av den här storlek går till på riktigt. Vi vill också visa hur kul det är med naturvetenskap och att forskning är så mycket mer än bara själva försöken. Man behöver vara problemlösare och uppfinnare på alla nivåer!

Som tur är pågår ju fortfarande några försök,  inte minst har Sanna & co. dragit igång respirometriförsök på sina havskräftor i veckan. Och tankarna i källaren finns fortfarande kvar även om de flesta fiskar har fyllt sin funktion. Igår körde Michael och Henrik annars ner två bilar fulla med utrustning till zoologen  så nu är det bara att plocka tillbaka allt på sina platser. Och städa allt. Respirometrarna var inte riktigt  lika rena och fina som när de kördes upp för två veckor sen… 😉

Nu hoppas vi att flera media kommer att höra av sig de närmaste dagarna. Självklart hoppas vi även att kunna sprida våra resultat när det är så dags. Oavsett vad de visar är denna studie den första och största av denna omfattning och det borde ligga i allmänhetens intresse att man får veta vad som  händer i våra hav.

 

 

Av Catharina

Här kommer äntligen de utlovade bilderna på våra respirometrar!

Fyra av åtta respirometrar i en ”hemmabyggd” tank, specialanpassad för att kunna stå ovanpå tunnorna med fisk – enda sättet att få plats med dem i de olika rummen efter att vi fyllt dem med diverse djur och akvarier.

Den stora tanken fylls med vatten som sedan pumpas genom respirometrarna (där vi placerat fiskarna). När pumpen till det öppna flödet stängs av kommer inget nytt syre att tillföras kammaren. Genom att studera hur syretrycket sjunker kan man avläsa hur mycket syre fisken utnyttjar, och därmed få ett mått på dess ämnesomsättning. Pumpen är avstängd under en förhållandevis kort period, det är ju inte meningen att fisken ska drabbas av syrebrist där inne! Så här ser respirometrarna ut om tar upp dem – notera de snitsiga gröna fötterna 🙂 Och det tjocka locket – inga fiskar som ska kunna smita ut där inte!

 

Mätning på gång!

Fiskar och syreelektroder på plats. Det krävdes en hel del trixande för att få locken till respirometrarna på plats, speciellt i de lägre temperaturerna. Efter att ha stått med händer i sexgradigt vatten en längre tid kändes det riktigt varmt att byta till 10-graders tanken…

Från huvudvattentanken gick vattnet dels till våra respirometri-kar och hållkaren för resten av fiskarna, dels till mindre kar med de övriga djurslagen, havskräftor, sjöborrar osv (tex genomskinliga plastbaljorna längst fram). Vatten i tanken har kontrollerats ända sedan försöken startade i höstas, både temperatur och pH har registrerats noga.

Timern styr när vattenflödet genom kamrarna ska stängas av och sättas på. Vi mätte dels fiskarnas normal syreförbrukning (under ca ett dygn), dels den maximal förbrukningen efter att vi tagit upp dem och jagat runt dem några minuter i en spann. Skillnade mellan dessa värden ska visa oss om förmågan att öka sin syreförbrukning påverkas av tex vilken temperatur fisken lever vid.

 

Av Catharina

För att veta hur mycket varje enskild fisk har vuxit sen försöket startade i höstas är de individmärkta och färgkodade enligt ett invecklat schema som bara de som var med från början kan förstå…

Varje fisk har en eller två färgmarkeringar på höger och vänster sida. Eftersom antalet färger var begränsat ska dessutom vissa fiskar ”läsas” bak-å-fram (eller om det är upp- å-ner…). Som inte detta är nog är det väldigt svårt att skilja färgerna åt… Och sedan färgen sattes dit i höstas har en del fått mer pigment vilket delvis döljer markeringen. Som gjort för att skapa problem alltså 🙂

I tisdags var det nära kaos när Max och Henrik kört en massa försök och avkodat sina fiskar, utan att Albin var med.  När fiskarna skulle matchas med de tidigare försöken blev slutsatsen plötsligt att inga av dessa fiskar skulle ha varit med i deras försök… hmm. Till slut visade det sig att det som tolkats som orange, inte alls var orange utan rött (vilket möjligen var uppenbart om man hade färgerna bredvid varandra men knappats annars) 🙂

Alla kunde andas ut men det gäller alltså att hålla tungan rätt i mun! Och numer får Albin dubbelkolla nästan alla fiskar 🙂

En av alla flundrorna – fast här syns inte färgmarkeringen

Av Catharina

Snöslask och blåst när man vaknade och redan där kändes det kanske att det skulle bli en tung dag. Eftersom det var torsdag hade skulle Albin dessutom köra en massa extra tester av vattenkvalitet mm plus att Michael hade möten och andra saker inbokade under dagen vilken innebar att vi inte kunde köra full styrka som de senaste dagarna. Å Fredrik hade varit hemma i Gbg över natten och inte fått så många timmars sömn…

Dessutom visade det sig att det hade varit strömavbrott i går kväll vilket orsakat en del problem med akvariesystemet – vissa fiskar hade fått frysa lite extra under natten! Och en hel del ytterligare extraarbete för Albin på förmiddagen.

Mina strip-försök kom igång över en timme senare än tänkt, fiskarna sprattlade ur händerna på Fredrik,  hjärtana ville plötsligt inte samarbeta med Michael och Henrik (det flög en och annan spruta över rummet i ren frustration .. och även mobiltelefonen fick sig en omgång) och pH på bufferten drev oroväckande mycket! Blev en sen snabb lunch. Och inget eftermiddagskaffe 😦 Idag hade verkligen semlorna vi åt i går suttit bra!

Nu på kvällen var det dessutom nån som upptäckte att det var stopp i flödet i ett av rummen – som tur var snabbt avhjälpt, bara en slang som hamnat lite fel.

Å trots allt så rasslar mer och mer mätdata in och vi gör vårt bästa för att hålla jämn takt med själva analyserna!

Av Catharina

Ett hälleflundrehjärta väger några hundradels gram (dvs om fisken är så stor som våra minsta – hos en fullvuxen hälleflundra som kan väga uppåt 200 kg väger det förstås betydligt mer). Ett av våra andra försök går ut på att se om kraften hos hjärtat har påverkats av de olika behandlingarna de olika grupperna av djur har utsatts för (dvs olika temperaturer och olika pH).

Ett sätt att mäta detta är att perfundera hjärtat, dvs efter att  man har avlivat fisken sätter man kanyler i hjärtats in- och utgång och låter Ringer-lösning (en buffert som ska likna kroppens egen sammansättning av salter osv) passera, på samma sätt som blodet normal flyter genom hjärtat. Genom att variera höjden på slangen till in- och utflödet kan man påverka trycket på respektive sida. Sedan mäter man till exempel hjärtfrekvens och slagkraft.

Genom att höja slangen ger man hjärtat större motstånd att jobba mot och kan på så vis se vad det maximalt klarar av
– när vätskenivån inte längre stiger har hjärtat nått sin maxgräns

 

Detta har Michael och Henrik ägnat de senaste dagarna (och halva kvällarna) åt. För att göra det svårt för sig började de med de allra minsta fiskarna, dvs de som gått i det kallaste vattnet (6C) sedan i höstas och därmed knappt tillväxt alls. De blev mäkta imponerade när det första hjärtat de fick ut slog med en kraft som var större än något de tidigare sett (eller läst om) hos någon annan fisk! Tyvärr var det bara ett ”tryckfel” i excel 😦 Men de pumpar på bra ändå för att vara så små. Och verkar trivas bättre ju varmare det är…

Av Catharina

Liksom på Grönland mäter vi hur kraftigt de glatta musklerna i magtarmkanalen kan dra ihop sig, dels när de stimuleras med signalsubstansen acetylkolin, dels när man tillsätter hög koncentration kalium (som också gör att musklerna kontraherar). Men istället för att köra på två fiskar parallellt kör vi på åtta! Från varje fisk gör man två centimeter-långa (2-4 mm breda) strippar. För att hänga upp varje stripp i organbadet krävs sedan 3 dubbelknutar… dvs gånger 8 fiskar blir det  16 strippar och alltså 48 knutar 🙂 Och det är bara förmiddagspasset. På eftermiddagen upprepas allt…

Henrik tittar fram bakom organbaden

 

Förutom att ta ut magarna från fiskarna ska de mätas och vägas. Det tas blodprov och sen vägs hjärta och lever. För att allt ska flyta smidigt krävs att man är minst två och kan samarbeta bra – inga problem i detta gänget! Henrik eller Fredrik har servat mig med magar på löpande band och sedan tagit hand om resten av mätningarna medan jag knutit knutar…

Cirka en kvart per fisk tar hela proceduren och när man har satt upp alla 16 stripparna är det dags att sätta till drogerna och sedan går det i ett tills det är dags för lunch – eller middag. Puh!

Resultat? Jo allt funkar som det ska, å än så länge har vi hunnit med fem olika temperaturer (fast bara några fiskar i varje grupp). Å  även om man tycker sig ana vissa tendenser när man kör försöken kommer det att krävas många långa dagar av analyser innan man kan våga tro på sina första intryck. Om de alls stämmer 🙂

 

Några av alla kurvor…